Ny dom – det svenska elcertifikatsystemet är förenligt med EU-rätten

14 augusti 2014

EU-Domstolen har meddelat en principiellt mycket viktig dom i mål mellan Ålands Vindkraft och Energimyndigheten angående det svenska elcertifikatsystemets förenlighet med EU-rätten. Kristina Forsbacka på Bird & Bird företrädde Energimyndigheten i målet.

Målet

Ålands Vindkraft, som driver en vindkraftsanläggning i Finland, hade ansökt om svenska elcertifikat men fick avslag med motiveringen att elcertifikat enbart var tillgängliga för vindkraftsanläggningar belägna i Sverige.

Ålands vindkraft överklagade till Förvaltningsrätten i Linköping, som hänvisade ett antal frågor till EU-domstolen. Generaladvokat Bot ansåg att förnybartdirektivet tillåter territoriella begränsningar, medan artikel 34 FEUF (som har företräde över direktivet) förbjuder sådana nationella stödregler som exkluderar producenter med produktionsanläggningar belägna i andra medlemsstater. Han ansåg att artikel 3(3) i förnybartdirektivet är ogiltig i den mån den tillåter medlemsstater att förbjuda eller begränsa tillgång till deras stödsystem för förnybar energi för anläggningar belägna i andra medlemsstater.

Om EU-domstolen hade följt Generaladvokatens opinion hade domen fått långtgående verkningar på de nationella stödsystemen till förnybar energi inom EU.

Domen

I korthet betyder domen, som går på Energimyndighetens linje, att EU-Domstolen anser att det svenska stödsystemet till förnybar energi – elcertifikatsystemet – är förenligt med både förnybartdirektivet och EU:s primärrätt. Först slår domstolen fast att en lagstiftning som den svenska elcertifikatlagstiftningen i princip kan förhindra el-import, speciellt import av grön el, från andra medlemsstater. Systemet får därmed samma effekt som en kvantitativ importrestriktion, och är i princip oförenligt med artikel 34 i FEUF, om det inte kan motiveras.

Domstolen fann dock att den territoriella begränsningen kan motiveras med hänsyn till det allmänna intresset att främja produktionen av grön el. Domstolen konstaterar vidare att den territoriella begränsningen i den svenska lagstiftningen inte går utöver vad som är nödvändigt för att nå målet att öka produktionen av grön el, under förutsättning att det finns en marknad för elcertifikat och att villkoren för att förvärva elcertifikat är rimliga.

Beträffande vad Ålands Vindkraft anfört om att Sverige redan uppnått sitt bindande mål för andelen förnybar energi, betonar Domstolen att även om så skulle vara fallet, krävs de en viss beständighet i reglerna för att värna om de berättigade förväntningarna hos investerarna i grön el.

Målet avgjordes av Stora Avdelningen på EU-Domstolen.

Författare

Kristina Forsbacka

Senior European Counsel
Sverige

Ring mig på: +46 (0)8 506 320 00